The Scenes of Death

Företagsledare, politiker, generaler; de flesta använder sig av skisserade möjliga framtida händelseutvecklingar baserade på bland annat historiska fakta och analyser av nutiden för att skapa en eller flera färdplaner där det även ingår ett antal olika konsekvensanalyser. Ett fåtal använder sig av ett aggregerat och itererat tillvägagångssätt som i forskningsvärlden kallas för ”Crowd Intelligence” eller ”Wisdom of the Crowd”. En metod som har skapades redan på 1800-talet, men trots vetenskapligt bevisad, inte används i någon större utsträckning.

I den här artikeln kommer du få en inblick i de olika scenarier som appliceras på Ryssland invasion av Ukraina.

By: Axel Fox

När man befinner sig i krigets täta dimma kan det vara svårt att se vägen framåt. De många motstridiga nyheterna från slagfältet, det diplomatiska skvalet från när och fjärran, de starka känslorna hos de sörjande och fördrivna, allt detta kan vara överväldigande.

Så låt oss ta ett steg tillbaka och fundera över hur invasionen av Ukraina kan se ut framöver. Vilka är de möjliga scenarierna som politiker och militärer tittar på? Ingen kan förutsäga framtiden med tillförsikt, men här är fem potentiella scenarier. De flesta är dystra.

Ett mycket kort krig

Enligt detta scenario eskalerar Ryssland sina militära operationer. Det förekommer fler och fler urskillningslösa artilleri- och raketanfall över hela Ukraina. Det ryska flygvapnet – som hittills spelat en mindre roll – inleder förödande flygangrepp. Massiva cyberattacker sveper över Ukraina och riktar sig mot central nationell infrastruktur. Energiförsörjning och kommunikationsnät är avstängda. Tusentals civila dör. Trots modigt motstånd faller Kiev inom några dagar. Regeringen ersätts med en pro-Moskva marionettregering. President Volodymyr Zelenskyj kommer antingen bli mördad, eller flyr till västra Ukraina eller till och med utomlands för att upprätta en exilregering. President Putin utropar seger och drar tillbaka några styrkor men lämnar tillräckligt mycket styrkor kvar för att behålla en viss kontroll. Tusentals flyktingar fortsätter att fly västerut. Ukraina ansluter sig till Vitryssland som en vasallstat till Ryssland.

Detta resultat är på intet sätt omöjligt men det skulle innebära att flera faktorer förändras; ryska styrkor presterar bättre, fler av dessa styrkor sätts in och Ukrainas extraordinära stridsanda avtar.

Putin kan komma att uppnå ett regimskifte i Kiev och slutet på Ukrainas västliga integration. Men vilken pro-rysk regering som helst skulle vara olaglig och sårbar för uppror. Ett sådant resultat skulle förbli instabilt för Kreml och utsikterna för att konflikter skulle bryta ut igen torde vara stora.

Ett utdraget krig

Mer troligt är att den pågående invasionen utvecklas till ett utdraget krig, eventuellt tiotals år. Ryska styrkor fastnar i sin frammarsch mot Kiev, de hämmas av låg moral, dålig logistik och inkompetent ledarskap. Det tar längre tid för ryska styrkor att säkra städer, som Kiev, vars försvarare slåss från gata till gata. En lång belägring av ett antal städer (Mariupol, Odessa, Mikolajiv, Lviv) följer. Striderna har ekon av Rysslands långa och brutala kamp på 1990-talet för att erövra och till stor del förstöra Groznyj, Tjetjeniens huvudstad.

Och även när ryska styrkor har uppnått viss närvaro i Ukrainas städer måste de kämpa för att behålla kontrollen. Kan Ryssland tillhandahålla tillräckligt med trupper för att täcka ett så stort land som Ukraina? Ukrainas försvarsstyrkor förvandlas till ett effektivt uppror, välmotiverat och med stöd av lokalbefolkningen. Väst fortsätter att tillhandahålla vapen och ammunition. Och sedan, efter många år, med nytt ledarskap i Moskva, lämnar ryska styrkor så småningom Ukraina, ödmjuka och blodiga, precis som deras föregångare lämnade Afghanistan 1989 efter ett decennium i strid mot islamistiska rebeller.

Ett europeiskt krig

Är det möjligt att kriget kan spridas utanför Ukrainas gränser? President Putin skulle kunna försöka återta fler delar av Rysslands forna imperium genom att skicka trupper till före detta sovjetrepubliker som Moldavien och Georgien, som inte är en del av Nato. Eller så kan det bara bli felberäkning och eskalering. Putin skulle kunna förklara att västerländska vapenleveranser till ukrainska styrkor är en aggressionshandling som motiverar vedergällning. Han kan hota att skicka in trupper till de baltiska staterna – som är medlemmar i Nato – som Litauen, för att upprätta en landkorridor med den ryska kustexklaven Kaliningrad.

Detta skulle vara enormt farligt och riskera krig med Nato. Enligt artikel 5 i militäralliansens stadga är en attack mot en medlem en attack mot alla. Men Putin kan ta risken om han ansåg att det var det enda sättet att rädda hans ledarskap. Om han stod inför nederlag i Ukraina, kan han bli frestad att eskalera ytterligare. Vi vet nu att den ryske ledaren är villig att bryta mot långvariga internationella normer. Samma logik kan tillämpas på användningen av kärnvapen. Den här veckan satte Putin sina kärnvapenstyrkor på en högre beredskapsnivå. De flesta analytiker tvivlar på att detta betyder att deras användning är trolig eller nära förestående. Men det var en påminnelse om att den ryska militära doktrinen tillåter användning av taktiska kärnvapen på slagfältet.

En diplomatisk lösning

Kan det trots allt fortfarande finnas en möjlig diplomatisk lösning?

– Vapnen talar nu, men dialogens väg måste alltid förbli öppen, säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Visst fortsätter dialogen. Frankrikes president Macron har pratat med president Putin på telefon. Diplomater säger att några trevare sänds ut till Moskva. Och överraskande nog har ryska och ukrainska tjänstemän träffats för samtal vid gränsen till Vitryssland. De kanske inte har gjort så stora framsteg men åtminstone lyckats skapa eldupphör i några områden och humanitära korridorer.

Nyckelfrågan är om västvärlden kan erbjuda det som diplomater refererar till som en “off ramp”. Diplomater säger att det är viktigt att den ryske ledaren vet vad som krävs för att västerländska sanktioner ska hävas så att en uppgörelse som räddar ansiktet åtminstone är möjlig.

Tänk på det här scenariot. Kriget går dåligt för Ryssland. Sanktionerna börjar oroa oligarkerna och ledningen i Kreml. Motståndet och demonstrationerna mot kriget växer när liksäckar återvänder hem till Ryssland. Putin börjar inse att han har bitit av mer än han kan tugga och svälja. Han bedömer att fortsätta kriget kan vara ett större hot mot hans ledarskap än förödmjukelsen av att avsluta det. Kina ingriper, sätter press på Kreml att kompromissa och varnar för att de inte kommer att köpa rysk olja och gas om Ryssland eskalerar krigsinsatsen. Så Putin börjar leta efter en väg ut. Samtidigt ser de ukrainska myndigheterna den fortsatta förstörelsen av deras land och drar slutsatsen att politisk kompromiss kan vara bättre än en sådan förödande förlust av människoliv. Så diplomater engagerar sig och ett avtal undertecknas. Ukraina accepterar rysk suveränitet över Krim, Donetsk och Luhansk oblast. Putin accepterar i sin tur ukrainskt oberoende och dess rätt att fördjupa banden med Europa. Detta kanske inte verkar troligt, men det är inte bortom rimlighetens sfärer att ett sådant scenario kan uppstå ur ruinerna av en blodig konflikt.

Putin avsatt

Och om vi tar hänsyn till Vladimir Putin själv? När han inledde sin invasion förklarade han: “Vi är redo för alla resultat.”

Men tänk om resultatet var att han tappade makten? Det kan tyckas otänkbart ändå har världen förändrats de senaste dagarna och sådana saker funderar man nu på. Professor Sir Lawrence Freedman, emeritusprofessor i krigsstudier vid Kings College, London, skrev i veckan: “Det är nu lika troligt att det kommer att bli ett regimskifte i Moskva som i Kiev.”

Vad är det som gör att han säger detta? Tja, om Putin driver på och stöder ett krig som visar sig katastrofalt för Ryssland med tiotusentals ryska soldater döda. De ekonomiska sanktionerna har effekt och Putin tappar i folkligt stöd. Kanske finns det hot om folklig revolution. Kreml använder Rysslands interna säkerhetsstyrkor för att trycka ned den oppositionen, men detta blir ohållbart och tillräckligt många medlemmar av Rysslands militära, politiska och ekonomiska elit vänder sig mot honom. Väst gör klart att om Putin avgår och ersätts av en mer moderat ledare, kommer Ryssland att se ett hävande av vissa sanktioner och ett återupprättande av normala diplomatiska förbindelser. Det sker en blodig palatsrevolution och Putin är ute. Återigen, detta kanske inte verkar troligt just nu men det kanske inte är osannolikt om de människor som har dragit nytta av Putin inte längre tror att han kan försvara deras intressen.

De ovanstående scenarierna utesluter inte varandra och några av dem kan kombineras för att skapa olika resultat. Men hur denna konflikt än utvecklas har världen förändrats och kommer inte att återgå till tidigare status quo. Rysslands förhållande till omvärlden kommer att vara annorlunda och europeiska attityder till säkerhet har redan förändrats. Den liberala, internationella regelbaserade ordningen kanske kommer att återupptäcka vad den var till för i första hand.

Photo:

Site Footer